The truth of a liar

I talked to a counselor today, she understood more than you did.
She listened, understood, and wanted to help me. While you left me just like that.
I never thought it would go this far, not with anything. And yet here I am without words, shocked that it could go so wrong .. Always in the end.
Stupid as I was thought you were my bestfriend.

and you, the boy who broke my heart, you can go to hell.


Jag är så trött på det här. Men vem fan bryr sig längre.

High on life

Så vad? Hjärtat drar iväg i 120 km i timmen, blicken tom och sakta men säkert inser jag att det inte finns något svar. Allting blir svart, skriker men får inte fram något ljud. Rädd för att såra, arg när folk i min omgivning inte orkar pågrund av mig. Jag springer hela tiden mot fel håll, i den starka motströmmen strävar jag för att få känna någon slags karma men jag tar mig aldrig fram. Ingenting funkar, ingeting vill sig längre.
Skådespeleriet märks numera, kan inte fejka längre.

I'm alive

     


I'm right there I was before you left me



naaaaaaaj, nu får det nog bli en lite mer oseriösa bilder.







nej men nu ska jag kika på oc! är sugen på något gött, ocksåå mums

,

Neeeeeeej, men vadfan händer med mig! hände en jätte otäck grej förut, fyfan. tror fan jag dör snart.
doktor ska besökas iallafall, usch och blä och aj och trötthet
vettifan vart jag ska ta vägen! oooush. :'(

Why don't you care? Like I was nothing.

jobbig skoldag, slutade inte förns 4. och med förskylning blir det bara ännu mer jobbigare! fick övningsköra hemifrån kd med, så när vi skulle hämt nadia hos hon som badar/klipper och sånt där på henne (hund spa) så körde jag kanske aningen för fort, så kollar jag i bakspegeln och då kommer polisen i en jävla hög fart med blåljusen på. mitt hjärta hoppade ur bröstkorgen och jag trodde jag skulle dö, när bilen kör förbi i full fart rakt och jag till höger, och insåg att det inte var mig han var intresserad av. kan lova att det blev många djupa andetag innan jag körde vidare! haha

åh, tänk att en olycka ska göra så att folk vaknar till och bryr sig. (räknar in mig där med) men egentligen, hade det inte hänt något, hur ofta skulle personen uppmuntras? det skrämmer mig, att tänk om du och din bästa kompis har bråkat, och sen dagen efter finns hon inte mer. skulle man inte då ångra sig då resten av livet?
fast iofs, hade det handlat om egen vilja till döden, och inte hon finns där när allting verkligen är svart, där inne, då är det ingen kompis. ojoj vilka pikar jag lägger. hm, så jag tror man ska vara rädd om dom som man älskat.
för innerst inne så gör man alltid det ändå i längden, även fast det inte är förtillfället.
själv behöver jag en rejäl jävla ursäkt ifrån dig och en förklaring. men som sagt, jag bryr mig inte längre.
det som händer, händer. du kommer ångra dig sen när det inte finns en chans i världen att komma till mig, för då är jag borta - forever. away from here.

jag är helt utmattad hela jag, både i psyket och fysiskt, sjuk och jag vet inte vad. vill bara sova bort några veckor.. men nu blir det True Blood, och sen film eller O.C.

You touch this tired eyes of mine

känner mig så duktig nu.. städat på jobbet, och städat hemma. har vikt tvätt, som nu är invikt i garderoben. kläderna har legat i tvättkorgen i flera veckor, dom har varit nytvättade men har inte orkat hängt in dom.
haha, intressant. men det är skönt hur som helst, man känner sig befriad på något sätt. har valt kläder för imorrn, och ska packa väskan, ja allt det där mamsen gjorde när man var 5 år. är så fruktansvärt trött på morgonen, så det tar minst 15 minuter att gå upp, och sen 20 minuter att välja kläder.. så nu sparar jag ju tid. hinner kanske till och med äta frukost! är väldigt dålig på det.

nej, men nu ska jag äta mat! har hoppat över alla måltider idag förutom frukosten, så magen kurrar lite känner jag. sen läsa, och efter det lägga sig i tid för en gång skull. duktiga jag! oyeeees

The Script - Breakeven

Mavericks

Så berätta för mig, hur känns det? Hur känns det att ha dräpt den lyckliga prinsessan, hon med så många färger att man förblindas av att bara kolla på henne. Hur känns det att vara häxan som gjorde hennes färgglada värld till en grå och meningslös värld? Du trollade bort musiken, färgen, lyckan till ingenting. Hon kan inte höra tonerna som bar henne när hon inte kunde stå. Hon kan inte heller fantisera sig in i en lycklig glittrande värld, eftersom du, ja du tog bort alla världens färger. Den lyckliga prinsessan är inte lycklig längre. Hon förändrades föralltid.

/ 12/9-10

åh, det är så härligt att skriva av sig. skriva av det man känner till en saga.
nu ska jag åka till jobbet, sen återstår ett annat jobb. efter det så behöver min lägenhet pushas upp lite, och lägga fram kläder och packa väskan till imorgon..

No surprises

åh, radiohead sitter som ett smeck nu!

har varit ledig idag igen, eller ledig och ledig sjukanmälde mig. det är så skönt, fast inte sen när man kommer tillbaka och ligger lite efter. måste fan ta tag i skolan nu känner jag, varje morgon är jag stensäker på att jag vill hoppa av, men sen när jag väl kommer upp (tar en kvart) så blir allting lite lättare. det är sjukt att man kan tröttna så på skolan, fast om man inte trivs så äre klart att allt blir jobbigare. men jag trivs så bra annars nu med säffle, folket och allt.. på något sätt blir jag starkare när jag har varit ifrån karlstad och skolan en stund! efter helgerna och när man har umgåtts med sina kompisar, så kommer man tillbaks med världens största självkänsla.
efter sommarlovet så var jag på topp, hade inga beskymmer överhuvudtaget med att gå tillbaka till klassen (visst, jag längtade inte). jag är inte negativ, eller vill låta som det.. men ibland känns det som om en del personer har fått helt fel uppfattning om mig. men det gör mig inte så mycket, för jag är inte så intresserad av att dela med mig av den sida som är jag ändå. har inget behov av det liksom, bryr mig inte om dom. har nästan ett svar på varför jag är sån som jag är just nu med (emmie, du vet och tack för att du lyssnar ♥)
jo såhär är det..
eller nu verkar det som om jag ska skriva något värsta intressant, men det ska jag inte. det är nog för att skolan har börjat nu igen, och dom gamla rutinerna sätts igång. är inte riktigt redo för det än tror jag? behöver mer fritid för att komma i överfund med mig själv. behöver verkligen göra något snart, något roligt. istället för att göra samma saker hela tiden. blir alldeles rörig hela jag, av som är rätt och fel. vill ha ett svar på allting som yrar omkring. nej - usch och blä för skola och folk som har fått en banan uppkörd i huvudet, folk som inte vet vad dom heter knappt. usch vad jag saknar killar i klassen, saknar det naturliga..

rörigt inlägg, hela jag är messed up nu blöblöblöbblebleblablibly
förresten, har något kul att berätta! praktiken i onsdags var jätterolig, kändes som om jag hade varit där och jobbat med dom jättelänge redan efter en dag.. så onsdagar lär ju bli roligt!
sedan så ringde jag upp adam idag, han kollade på early to bed och typ känner dom lite. kunde tyvärr inte åka dit, så ringde han när dom spelade dom bästa låtarna. och sen när allt är klart så säger han:
-vill du prata med dom?
- VA? nej!
-Men jo, kom igen nu..
-nej men adam ge dig nu, jag lägger på snart
-nej stanna nu, * tyst *
- Hej det är Ole!
- Ööööhm hejhej
pinsam tystnad
- det var Adam som sa att jag skulle prata med dig ( HAHA vet inte ens varför jag sa det)
-jaha okej, hehe
- jag kunde tyvärr inte komma idag för att jag var sjuk, men ni var bra och lycka till ikväll!
- okej, nehe vad synd! tack så mycket!
- ja, hejdoo (lite sådär coolt)
- hade bra!
så väntade han typ på att jag med skulle säga hade bra, men istället lägger jag bara på.

hahahaha, jag har pratat med mannen som har förgyllt mina senaste veckor med kärlek! efteråt så låg jag och skrattade som en ful kärring och rös, grinade med. herre!.. vilken dag.

nattinatt


bilden får visa hur jag känner just nu


My last breath

förstår du inte att jag är såhär (-) nära från bristningsgränsen? jag försöker, kommer in och pratar, äter frukost, orkar inte med att vara mig själv som jag brukar vara. slänger igen dörren, skriker.  det är inte jag

vad händer? kan fan inte tänka klart. sket i skolan idag, orkar tamejfan ingenting längre.. bara träning. ska fan börja på boxning? hur skönt!? så för att lugna ner mig litegrann och rensa mina tre miljoners-jobbiga-stora tankar så får det bli simning idag, gött och variera lite. jag försöker iallafall, att hålla mig sysselsatt och må bra.
applåder 

17 unika igår, oj?


träning - fullt ös

shit, är helt fullständigt DÖD - varit på träning igen.. så himla gött att vara igång igen. har tränat hela veckan, och inte någon fjollträning utan stenhårt. gym och friskis&svettis, imorgon ska jag upp klockan sex, även fast vi har sovmorgon och dra till badhuset och simma! här ska kilona bort.. underbaart. känner att jag inte kan skriva några ihophängande meningar (finns det ens något ord som heter så?) är helt borta i hjärnan, så får bli en shake och sen sängen! OCH duschen innan såklart.


Tänk alla gånger som vänner sagt, att du bara du är det bästa jag haft, och dom vill hjälpa dig, men när du verkligen behöver får du ingen hjälp alls

Vad är det med mig? vad är det för fel på mig? jag hatar allt som har med kärlek att göra. jag hatar att bli kär och börja bry mig om personen, hatar att sakna någon. hatar att bli sårad. hatar att man inte kan plocka ur personen i huvudet och koncentrera mig på något annat. det är tamejfan inte enkelt, det gör ondare än någonting annat. att vara kär.. eller att personen inte känner likadant. jag trivs som singel, men när jag väl är det så saknar jag att ha någon som bryr sig om mig. någon som säger de där söta orden och pussar på mig. måste måste måste tänka på något annat, eller så satsar jag helhjärtat och får ett ärligt svar än att gå runt med obesvarad kärlek, grejen är den att jag är rädd för att bli sårad. så fruktansvärt rädd, för jag vet exakt hur den där känslan känns.. många gånger om. allting skulle bli så mycket lättare om han bara kunde komma hit, säga hur mycket han älskade mig och jag likaså, eller känna mig lite sådär som en blyg tjej och få höra komplimanger efter komplimanger. fnissa lite, och sen bara prata om allt.
Allting som flyger i den här lilla hjärnan är inte inte enkla saker att tackla, helt ärligt kan jag inte tackla dom. känner bara för att försvinna ett litet tag, bara fly. när alla problem har löst sig och man kan bete sig som en vanlig jävla människa istället för att bete sig som alla andra vill. varför finns det så himla mycket frågor på som man aldrig kan få svar på? om man verkligen förtjänar att få svar på en enkel fråga, varför inte? varför har man ens så många frågor? hur kan det bildas så många frågor i en sån liten hjärna? borde den inte sprängas snart?

Efter så många gånger jag har fått gått igenom all skit, ska jag behöva gå i genom allt igen? Kanske är det för att någonting där uppe vill att jag ska lösa problemet istället för att skita i det. SEN, när jag är klar med detta problemet kommer nästa level av ett annat sorts problem. Men tänk om jag inte är stark nog att klara av det då, om jag inte kan fixa det själv. Då kommer jag stanna på samma plats over and over again. Då finns det verkligen ingen mening med livet, om jag inte skärper mig nu och tycker så jävla synd om mig själv. Positiva tankar trollas inte bara fram, det är något du måste skapa själv. även fast du inte ser dom, så får du försöka hålla dig till dom som står dig närmast i livet och som älskar dig. bli omringad av äkta kärlek, och inte bara trycka iväg den.

Det är vid såna här tillfällen som man verkligen ser vilka som finns där och inte, trots det som har hänt. Vid den allra mörkaste stunden, det är då dina vänner dyker upp. dom andra ska du bara radera ur ditt minne, för dom fanns inte där. herregud, ibland undrar jag verkligen vart jag får allting ifrån. hur mycket klarar jag av?

!

Åh, jag är på så fruktansvärt dåligt humör nu att allt, allt, går emot mig. får panik! vet inte vad jag ska göra, vill bara lägga mig ner och slå i backen. jävla skit, hatar att må såhär KASST. skiter i allt och alla och drar till gymmet och är där i timmar. sen ikväll gympa med emma. har lust att träna tills jag spyr, känna mig helt jävla utpumpad så att jag kan varken tänka eller röra mig. inte trodde jag att man kunde må såhär dåligt, ååååååååååååååååh
till och med musiken hjälper inte nu, stör mig som fan på spotify reklamen när det bara är fjollmusik och den där jävlen som säger: haaaaallååå? öh, vet inte vart jag vill komma med det här men måste få ur lite ilskaaaaaaa josqjsoqj+9e2kd23opje2wjire0+2qir9operdjppojojqr! andas andas andas

,

Kill me? put the fucking trigger in my head and shoot, please
shoot me

Free fallin'

såhär ful är jag idag! (jag är mycket medveten om att jag ser ut som en sne fisk på kortet med knäckta armar)  gött att vakna upp en söndags morgon och inte vara bakis, fast ändå så känner man sig nästan som det för att det är söndag och man är trött. nu ska jag äta spagetti och köttfärssås och sen sticker jag upp till gymmet i några timmar.


the fire has been extinguished

Nu kan lika gärna vintern komma, nu kan allt regn falla in. Höstens färger, kyla och mörker.
Precis så som jag känner mig, för jag lämnar den härliga sommaren där allt är glatt.
Går in i en annan period, i en annan tid. Andra folk, annan attityd. Ramlar fram och tillbaks, vet inte i vilken riktning jag ska välja. Stå kvar och vara sårad, eller gå vidare igen. Efter så många gånger av fel val så trodde jag att jag var värd någonting bättre- åtminstonde en tanke. Men du, ja du vill bara ha och ha. Tar när du vill, för att du vet att jag alltid står kvar och vill ha dig. Måste gå vidare, kan inte stå kvar här.. Det är helt fel för mig.
Av det lilla rätta tänkandet jag har kvar, så vet jag iallafall att du inte är värd mig. Man gör inte såhär.

Får jag spy nu? Det gör mig illamående att bli behandlad såhär. Fast ändå så tycker jag om dig, du får ta mig när du vill för jag tycker om dig.
Har kärleken någonting emot mig eller? Antingen så träffar jag tråkiga killar som jag inte bryr mig om. eller så träffar jag puckon som är hur gulliga som helst och sedan den helt motsatta sidan. bryr sig inte ett skit.

ååååh gud, örker fan inte med det här längre. lägg dig med andra då, gör det. sup klockan 12 på morgonen och slösa bort hela ditt liv. jag står ju förfan här och är seriös, för en gång skull. det är inte ofta, inte alls ofta jag vågar ens öppna mig och vara mig själv. Men du, och han andra och den andra efter det gånger 10, ja ni sabbade fan hela min tro på kärlek. och det är tamejfan ren sanning, en gång för alla - aldrig mer. ingen mer kärlek.

jag är sårad en gång till för mycket, fattar du inte att det gör ont?

Fast jag orkar inte hålla på såhär längre
jag lämnar dig nu

</3 tack för det

tattoo



new stuff