Never give up

jobbig skoldag, slutade inte förns 4. och med förskylning blir det bara ännu mer jobbigare! fick övningsköra hemifrån kd med, så när vi skulle hämt nadia hos hon som badar/klipper och sånt där på henne (hund spa) så körde jag kanske aningen för fort, så kollar jag i bakspegeln och då kommer polisen i en jävla hög fart med blåljusen på. mitt hjärta hoppade ur bröstkorgen och jag trodde jag skulle dö, när bilen kör förbi i full fart rakt och jag till höger, och insåg att det inte var mig han var intresserad av. kan lova att det blev många djupa andetag innan jag körde vidare! haha

åh, tänk att en olycka ska göra så att folk vaknar till och bryr sig. (räknar in mig där med) men egentligen, hade det inte hänt något, hur ofta skulle personen uppmuntras? det skrämmer mig, att tänk om du och din bästa kompis har bråkat, och sen dagen efter finns hon inte mer. skulle man inte då ångra sig då resten av livet?
fast iofs, hade det handlat om egen vilja till döden, och inte hon finns där när allting verkligen är svart, där inne, då är det ingen kompis. ojoj vilka pikar jag lägger. hm, så jag tror man ska vara rädd om dom som man älskat.
för innerst inne så gör man alltid det ändå i längden, även fast det inte är förtillfället.
själv behöver jag en rejäl jävla ursäkt ifrån dig och en förklaring. men som sagt, jag bryr mig inte längre.
det som händer, händer. du kommer ångra dig sen när det inte finns en chans i världen att komma till mig, för då är jag borta - forever. away from here.

jag är helt utmattad hela jag, både i psyket och fysiskt, sjuk och jag vet inte vad. vill bara sova bort några veckor.. men nu blir det True Blood, och sen film eller O.C.