bajs
bara så att ni vet så kommer jag dö av myrkryp runt hela ryggen! eller så kommer jag bara dö utav maddeklen som sitter 30 cm ifrån mig. hon är lite bäng just nu, lite småtrött tror jag. och jag kan inte skriva. suddar hela tiden för att det blir typ såfåäeä¨r. hehe
men igår var vi ute, lite holabalo vare att. fressten så har jag färgat håret igen. nu äre snart blont wiho!
måste gå ut serri.. ut på en promenad innan jag dör.
citat av madde:
kan inte du seriöst bara skjuta mig? jag vill dö.
paaaaaaaaang nu är bitchen död,
sista kortet taget här nedanför - r.i.p madeleine edeskär 2010 14:30 31 juli
men igår var vi ute, lite holabalo vare att. fressten så har jag färgat håret igen. nu äre snart blont wiho!
måste gå ut serri.. ut på en promenad innan jag dör.
citat av madde:
kan inte du seriöst bara skjuta mig? jag vill dö.
paaaaaaaaang nu är bitchen död,
sista kortet taget här nedanför - r.i.p madeleine edeskär 2010 14:30 31 juli
153 inlägg
min blogg har blivit ett värdelöst klotterplank. jag ber om ursäkt för mina deprimerande inlägg, men det är as göttit att skriva av sig när det är fucked up - no questions
idag är idag och imorgon är imorgon. imorgon är det fredag, och sen i övermorgon lördag. nej men gud vad jag babblar, kanske borde bli vän med sängen nu på direkten. vi har inte vart så bra överens, eftersom jag aldrig kan sova :@ aja, kuligt inlägg. puss
idag är idag och imorgon är imorgon. imorgon är det fredag, och sen i övermorgon lördag. nej men gud vad jag babblar, kanske borde bli vän med sängen nu på direkten. vi har inte vart så bra överens, eftersom jag aldrig kan sova :@ aja, kuligt inlägg. puss
-
Jag ska fatta mig kort
Jag ångrar allt, jag ångrar allting ont
Jag har skrikit färdigt
och bröstkorgen är tom...
Såg du jag sprack sönder
...Kan du få mina armar på plats
Hallå, Hallå
har du blivit stum?
Var jag verkligen så dum?
Jag ångrar allt, jag ångrar allting ont
Jag har skrikit färdigt
och bröstkorgen är tom...
Såg du jag sprack sönder
...Kan du få mina armar på plats
Hallå, Hallå
har du blivit stum?
Var jag verkligen så dum?
kiss me
i love that flirt in the beginning
usch, jag vill inte börja skolan igen. jag vill verkligen inte..
känns som om när allt känns som bäst så går tiden så jäkla fort. men den här sommaren har jag hunnit med så jävla mkt, typ. minnesvärda saker som; arvikafestivalen, fjantiga stunder med maddeklen, otroligt roliga fester, börjat träffa gamla kompisar, hittat nya kompisar, ja och gud vet allt.. nu återstår torgfesten och resan till Dalarna med maddelen. och en jävla massa annat.. 2010 - the best summer ever!
annars så lever jag bara livet.. kanske lite för mycket
men ärligt talat orkar jag inte bry mig vad som är bäst för mig just nu. jag bara ser frammåt hela tiden och lever nuet, även fast i slutändan så kan det göra ont. ajtch, whatöver
,
fuck the pain away
blöh
sticker iväg till jobbet med bara en toffs i håret, höhö.
fyyyyy för att sitta ner i 5 timmar. aya hejdo
fyyyyy för att sitta ner i 5 timmar. aya hejdo
förstår mig inte på endel freaks
när du trodde det skulle lugna sig så blev det bara värre.
gud amejen, är inte alls bloggsugen och vet inte ett skit vad jag ska klottra ner.. därför känns det väldigt onödigt att sitta här och inte skriva någonting, men jag gör väl ett försök. ett sånt där tråkigt inlägg som alla andra skriver.
idag så gick jag upp klockan 8, lalala.. trodde jag. min mobil hade dött under natten så mitt alarm gick inte igång, istället väcktes jag utav en galen mamma som plingade hundratjugomiljarder gånger på ringklockan. vilket jädrans kick jag fick, sprang upp med täcket på mig och undra vad fan hon ville, öhm.. klockan var kvart i 9, och jag börjar nio. fasiken tänkte jag, och slängde på mig kläderna ihopp om att försöka se nått sådär fräsch ut. men icke, mina mörka ringar under ögonen svek. sminket skippade jag, eftersom det var 5 minuter kvar tills jag började. tro det eller ej så var jag på plats klockan 9. eller ja, inte min hjärna men jag stod där iallafall. plockade upp alla grejorna och försökte lugna ner mig.. guuud va gött, jag blundar lite. ..Tills någon gör så att jag skvätter och skriker rakt ut. "boooooooooo!" säger killen. vafan. första reaktionen; en kompis. andra; vad fan vill du? tredje; hehehe.
nej det var en helt främmande man som skrämde mig, och sedan fortsätte han..
"Du ser lite trött ut tjejen."
"hehe ja."
"det ser ut som att dina ögon har skrapats i backen, du ser alldeles död ut."
hm, komplimang? naej, blev lite sådär smått irriterad efteråt, men jag skrämde bort freaket med ett stort leende på läpparna. eller så var det ögonen. nåååååväl..
det var väl min dag, med andra ord tråkig.
tänkte sova nu, och imorrn ska jag njuta av min sovmorgon. natti
gud amejen, är inte alls bloggsugen och vet inte ett skit vad jag ska klottra ner.. därför känns det väldigt onödigt att sitta här och inte skriva någonting, men jag gör väl ett försök. ett sånt där tråkigt inlägg som alla andra skriver.
idag så gick jag upp klockan 8, lalala.. trodde jag. min mobil hade dött under natten så mitt alarm gick inte igång, istället väcktes jag utav en galen mamma som plingade hundratjugomiljarder gånger på ringklockan. vilket jädrans kick jag fick, sprang upp med täcket på mig och undra vad fan hon ville, öhm.. klockan var kvart i 9, och jag börjar nio. fasiken tänkte jag, och slängde på mig kläderna ihopp om att försöka se nått sådär fräsch ut. men icke, mina mörka ringar under ögonen svek. sminket skippade jag, eftersom det var 5 minuter kvar tills jag började. tro det eller ej så var jag på plats klockan 9. eller ja, inte min hjärna men jag stod där iallafall. plockade upp alla grejorna och försökte lugna ner mig.. guuud va gött, jag blundar lite. ..Tills någon gör så att jag skvätter och skriker rakt ut. "boooooooooo!" säger killen. vafan. första reaktionen; en kompis. andra; vad fan vill du? tredje; hehehe.
nej det var en helt främmande man som skrämde mig, och sedan fortsätte han..
"Du ser lite trött ut tjejen."
"hehe ja."
"det ser ut som att dina ögon har skrapats i backen, du ser alldeles död ut."
hm, komplimang? naej, blev lite sådär smått irriterad efteråt, men jag skrämde bort freaket med ett stort leende på läpparna. eller så var det ögonen. nåååååväl..
det var väl min dag, med andra ord tråkig.
tänkte sova nu, och imorrn ska jag njuta av min sovmorgon. natti
,
jag psykar ut snart, på riktigt
-
haft ett ganska så långt samtal med en nära vän ♥
när precis allting känns skit, det är då du måste sträva efter det där lilla ljuset på dörrgaveln
hur svårt det än är att hitta, och hur svårt det än är att vilja
så måste du.
hur mycket det än blöder inom dig, hur mycket det än vrider och vänder på det förflutna, och även ifall det är hundra meter tjock kedja invirrad runt omkring dig.. 'Det är då du måste börja leta efter lyckan. för att överleva.
-
haft ett ganska så långt samtal med en nära vän ♥
när precis allting känns skit, det är då du måste sträva efter det där lilla ljuset på dörrgaveln
hur svårt det än är att hitta, och hur svårt det än är att vilja
så måste du.
hur mycket det än blöder inom dig, hur mycket det än vrider och vänder på det förflutna, och även ifall det är hundra meter tjock kedja invirrad runt omkring dig.. 'Det är då du måste börja leta efter lyckan. för att överleva.
you are not alone, not this day, not forever
Bloggpaus, eller inte.. har inte haft tid eller ork till att skriva. men tankarna om bloggen dyker upp lite då och då, "kanske skulle lägga ut en bild nu när jag ska dit, blabla". men nu är jag i gång igen.
som ni ser lite nedanför så har jag varit på Arvika festivalen. åkte dit på onsdagen och skulle egentligen stannat tills idag, söndag. men jag var så jävla trött på allting så jag ringde mami så hon fick komma och hämta mig igår.
det var verkligen jättekul till en början, träffa nytt folk, nytt intryck och sådär. men mitt i det ljuvliga möter vi även tråkigheter.
..som jag egentligen inte bryr mig ett skit om, men undrar varför just jag blir utsatt. är inte jag som alla andra?
den frågan skär sig in i huvudet hundra miljontals gånger, varför jag.
tills jag till slut inser att det faktiskt inser att det inte finns något svar på den frågan, det är bara att skita i det. sen gå vidare, och ta en del i livet med en nypa salt.
iallafall träffade jag en väldigt fascinerande människa på Arvika. hon kom och började prata med oss och sa att vi var så jävla grymma och allt, tog kort och skrattade. sen började vi prata om vad alla jobbade med. hon berättade att hon var en sån som tar hand om missbruk med ungdommar, och såna på gatorna. hon berättade en helt annan sida av den här världen. att man kan vara snor rik, men ändå hamna i träsket. vid det här fallet var det en kille som hade jobbat på en känd byggnad (kommer inte ihåg vilken) och haft fru och barn. allting var perfekt, han levde livet som alla vi andra. tills hans fru träffar en ny kille, hennes ex. då förvandlades hans liv till en mardröm.. på riktigt. han söp konstant i veckor, allting han hade rann ner som sand ifrån hans händer. han hade ingenting kvar. han blev fast på gatan, han letade efter platser att sova och på dagen hade de hemlösa 3 timmar i stan på sig att använda stadstoaletterna att sova på, leta efter mat och sånt. han är död nu.
hon berättade även kärleken och tryggheten som hon hade i dessa personer. hon berättade att hon var orolig för hennes son som var full på stan, gjorde ett samtal och dessa hemlösa var på plats på ett ögonblick.
Jag sa till henne att det var såna människor som hon som gör en glad. Såna människor borde det finnas mer av.
hon blev rörd. dom på gatorna är det enbart synd om fick jag svar på tal på. det är bara bullshit när folk säger "det är deras eget fel, det var dom som började knarka" inte! tänk efter, allting som du älskar eller lever för, försvinner.
din mamma dör, din pappa dör. du kanske har jobbat på Empire State Building, haft fru eller man och barn. du ser livet som en underbar dans och plötsligt blir allting bara svart.
det finns många saker som kan hända. det kan hända vem som helst.
Nu ska jag kolla på Eclipse på datorn, världens sämsta kvalité och ingen text men vafan vill man verkligen se så duger det.
som ni ser lite nedanför så har jag varit på Arvika festivalen. åkte dit på onsdagen och skulle egentligen stannat tills idag, söndag. men jag var så jävla trött på allting så jag ringde mami så hon fick komma och hämta mig igår.
det var verkligen jättekul till en början, träffa nytt folk, nytt intryck och sådär. men mitt i det ljuvliga möter vi även tråkigheter.
..som jag egentligen inte bryr mig ett skit om, men undrar varför just jag blir utsatt. är inte jag som alla andra?
den frågan skär sig in i huvudet hundra miljontals gånger, varför jag.
tills jag till slut inser att det faktiskt inser att det inte finns något svar på den frågan, det är bara att skita i det. sen gå vidare, och ta en del i livet med en nypa salt.
iallafall träffade jag en väldigt fascinerande människa på Arvika. hon kom och började prata med oss och sa att vi var så jävla grymma och allt, tog kort och skrattade. sen började vi prata om vad alla jobbade med. hon berättade att hon var en sån som tar hand om missbruk med ungdommar, och såna på gatorna. hon berättade en helt annan sida av den här världen. att man kan vara snor rik, men ändå hamna i träsket. vid det här fallet var det en kille som hade jobbat på en känd byggnad (kommer inte ihåg vilken) och haft fru och barn. allting var perfekt, han levde livet som alla vi andra. tills hans fru träffar en ny kille, hennes ex. då förvandlades hans liv till en mardröm.. på riktigt. han söp konstant i veckor, allting han hade rann ner som sand ifrån hans händer. han hade ingenting kvar. han blev fast på gatan, han letade efter platser att sova och på dagen hade de hemlösa 3 timmar i stan på sig att använda stadstoaletterna att sova på, leta efter mat och sånt. han är död nu.
hon berättade även kärleken och tryggheten som hon hade i dessa personer. hon berättade att hon var orolig för hennes son som var full på stan, gjorde ett samtal och dessa hemlösa var på plats på ett ögonblick.
Jag sa till henne att det var såna människor som hon som gör en glad. Såna människor borde det finnas mer av.
hon blev rörd. dom på gatorna är det enbart synd om fick jag svar på tal på. det är bara bullshit när folk säger "det är deras eget fel, det var dom som började knarka" inte! tänk efter, allting som du älskar eller lever för, försvinner.
din mamma dör, din pappa dör. du kanske har jobbat på Empire State Building, haft fru eller man och barn. du ser livet som en underbar dans och plötsligt blir allting bara svart.
det finns många saker som kan hända. det kan hända vem som helst.
Nu ska jag kolla på Eclipse på datorn, världens sämsta kvalité och ingen text men vafan vill man verkligen se så duger det.
what's the point of doing anything if you never mean it
"People are going to disappoint you, I get that, I kind of expect that but, what happens if one day you wake-up and realize you are the disappointment "
,
Peace
tråkigt inlägg
Usch jag borde nog verkligen sova. Det säger jag alltid klockan ett, men ändå så somnar jag halv tre.
har jag vänt på dygnet, eller vad är det här? jag är trött, men kan inte sova. jag tänker alldeles för mycket på saker runt omkring mig. jag måste börja stressa ner innan hela jag försvinner. Man försöker leva upp till andras förväntningar hela tiden och göra folk nöjda, men ändå räcker man aldrig till. Aldrig i slutändan.
Aja, orkar inte tänka mer nu ändå. sitter och lyssnar på Drop dead gorgeous- Knife vs. face Round I
har även på sex and the city på tven, brudarna är ju förfan kåtare än mig. hahah
höhö, lölö, jag är uttråkad så jag drar en liten kort historia hur dagen har sett ut (som alla andra tråkiga bloggar)
> solade solarium, eftersom jag inte kunde sola ute pga jobb.
> jobbjobbjobbjobbjobb = drygt som innihelvete
> hem, packa väskan, tanka, ner till donken och köpa med mat ut till duse där Bea&Mickan var, tog ett dopp i det vågiga vattnet
> träffade madde en sväng
om jag känner efter så är jag väldigt trött, så jag tvättar av mig sminket och försöker att gå och lägga mig nu.. får bli till att dra på hallelujah innan Godnatt.
Önskar du var här nu
har jag vänt på dygnet, eller vad är det här? jag är trött, men kan inte sova. jag tänker alldeles för mycket på saker runt omkring mig. jag måste börja stressa ner innan hela jag försvinner. Man försöker leva upp till andras förväntningar hela tiden och göra folk nöjda, men ändå räcker man aldrig till. Aldrig i slutändan.
Aja, orkar inte tänka mer nu ändå. sitter och lyssnar på Drop dead gorgeous- Knife vs. face Round I
har även på sex and the city på tven, brudarna är ju förfan kåtare än mig. hahah
höhö, lölö, jag är uttråkad så jag drar en liten kort historia hur dagen har sett ut (som alla andra tråkiga bloggar)
> solade solarium, eftersom jag inte kunde sola ute pga jobb.
> jobbjobbjobbjobbjobb = drygt som innihelvete
> hem, packa väskan, tanka, ner till donken och köpa med mat ut till duse där Bea&Mickan var, tog ett dopp i det vågiga vattnet
> träffade madde en sväng
om jag känner efter så är jag väldigt trött, så jag tvättar av mig sminket och försöker att gå och lägga mig nu.. får bli till att dra på hallelujah innan Godnatt.
Önskar du var här nu
next time
I leaving you, i leaving myself, i leaving my life, leaving my happiness
today
today
she fucking hates me
Jag fastnar lite, jag står still där jag är nu.
Jag kan varken röra mig, eller vilja göra det överhuvudtaget.
Jag vågar inte.
Allting är skit nu, precis allting. Hela min jävla värd rasar på bara några timmar - fast jag är ändå glad.
jag är glad över mina vänner, för det är helt seriöst dom som får mig att orka med vardagen nu.
Tack Madeleine för att jag fick komma till dig igår när det var som värst, tack för att du fick mig att glömma allt bara för en stund och tänka på något annat. att du tog fram min sida som jag allra helst vill vara på, eller sidor.
att kunna växla mellan seriösa pratstunder och sedan fjanta runt. tack bea, johanna, emma, serafia, sara och ni andra också. att ni bara finns här känns underbart.
näj, nu tänker jag inte tänka på något vis alls. tänker gå upp ur sängen, sätta på mig kläder, sminka mig, gå till jobbet, skratta, gå hem och sova. så tänker det flyta på så.. sen nästa vecka åker jag till Arvika med ett härligt gäng, enda negativa är att du är där, och lever livet.
May god be with me this time
Jag kan varken röra mig, eller vilja göra det överhuvudtaget.
Jag vågar inte.
Allting är skit nu, precis allting. Hela min jävla värd rasar på bara några timmar - fast jag är ändå glad.
jag är glad över mina vänner, för det är helt seriöst dom som får mig att orka med vardagen nu.
Tack Madeleine för att jag fick komma till dig igår när det var som värst, tack för att du fick mig att glömma allt bara för en stund och tänka på något annat. att du tog fram min sida som jag allra helst vill vara på, eller sidor.
att kunna växla mellan seriösa pratstunder och sedan fjanta runt. tack bea, johanna, emma, serafia, sara och ni andra också. att ni bara finns här känns underbart.
näj, nu tänker jag inte tänka på något vis alls. tänker gå upp ur sängen, sätta på mig kläder, sminka mig, gå till jobbet, skratta, gå hem och sova. så tänker det flyta på så.. sen nästa vecka åker jag till Arvika med ett härligt gäng, enda negativa är att du är där, och lever livet.
May god be with me this time
Love the way you lie
Tillslut fattar jag, till slut förstår jag vad allt det här handlade om.
It finally make sense. Jag lurade mig själv hela tiden, jag trodde att du tyckte om mig.
Jag trodde fel, för det enda du egentligen ville var att vinna mitt hjärta och sen kasta det i tusen biljarder bitar.
Du ville ha en säker "åka och sova till när jag vill, när jag känner för det". Alla de där sakerna som du sa och gjorde till mig, det var bara saker du gjorde för att jag skulle tycka om dig. Så att jag skulle sakna dig, gå och undra vart du är hela tiden, vänta på att du ska höra av dig. I 2 jävla veckor. Ingenting av det jag trodde är sant, och nu sitter jag här med för mycket blandade känslor och undrar hur fan jag kunde lura mig själv, igen.
Njuter du? Njuter du av att såra hjärtan som redan är krossade? No shiet, din jävla förbannade äckliga player.
Du ska inte titta åt mig igen, du ska aldrig prata med mig igen. För du är inte värd det. Jag gav dig alldeles för mycket äkta kärlek, och tro mig det var år sen. Det var år sedan jag ens vågade öppna mig.. Varför tog du mig?
Varför tog du MITT hjärta? Ge tillbaks det.
Jag sitter och lyssnar på Eminem feat Rihanna - Love the way you lie. Jag har nog lyssnat på den 100 gånger i rad nu, tröttnar aldrig.
För övrigt så har jag lust att lägga mig ner på golvet och grina som ett jävla barn, jag har ont överallt. Hela jag darrar. DIN J*VL* H**A JAG HA**R DIG SÅ OTROLIGT MYCKET.
nu ska jag kolla remember me igen,
helvete
It finally make sense. Jag lurade mig själv hela tiden, jag trodde att du tyckte om mig.
Jag trodde fel, för det enda du egentligen ville var att vinna mitt hjärta och sen kasta det i tusen biljarder bitar.
Du ville ha en säker "åka och sova till när jag vill, när jag känner för det". Alla de där sakerna som du sa och gjorde till mig, det var bara saker du gjorde för att jag skulle tycka om dig. Så att jag skulle sakna dig, gå och undra vart du är hela tiden, vänta på att du ska höra av dig. I 2 jävla veckor. Ingenting av det jag trodde är sant, och nu sitter jag här med för mycket blandade känslor och undrar hur fan jag kunde lura mig själv, igen.
Njuter du? Njuter du av att såra hjärtan som redan är krossade? No shiet, din jävla förbannade äckliga player.
Du ska inte titta åt mig igen, du ska aldrig prata med mig igen. För du är inte värd det. Jag gav dig alldeles för mycket äkta kärlek, och tro mig det var år sen. Det var år sedan jag ens vågade öppna mig.. Varför tog du mig?
Varför tog du MITT hjärta? Ge tillbaks det.
Jag sitter och lyssnar på Eminem feat Rihanna - Love the way you lie. Jag har nog lyssnat på den 100 gånger i rad nu, tröttnar aldrig.
För övrigt så har jag lust att lägga mig ner på golvet och grina som ett jävla barn, jag har ont överallt. Hela jag darrar. DIN J*VL* H**A JAG HA**R DIG SÅ OTROLIGT MYCKET.
nu ska jag kolla remember me igen,
helvete
